AniCuras forskningsfond etablerades 2015 för att stödja klinisk forskning inom veterinärmedicin och fortsätter att röna stort intresse från veterinärer runtom Europa. 2016 års ansökningsförfarande som nu är avslutat hade ett rekordhögt antal ansökningar. Det har lett till att fonden beslutat stödja åtta olika forskningsprojekt vilket innebär en ökning med 60 % jämfört med året innan.
Vetenskaplig forskning utgör grunden i evidensbaserad veterinärmedicin och det finns fortfarande ett antal områden inom veterinärmedicinen som är i stort behov av mer forskning för att bättre kunna besvara hur olika sjukdomar bäst kan lindras och botas. Av den anledningen fortsätter klinisk forskning av hög kvalitet att vara centralt för AniCura och dess medarbetare.
Alla ansökningar till forskningsfonden gås igenom av AniCuras vetenskapliga råd. Rådet skapades 2013 och har som uppgift att främja evidensbaserad medicin, kvalitetssäkring samt forskningsstrategier inom AniCura. AniCuras vetenskapliga råd består av ledande veterinärer inom flera specialiseringar och från flera länder.
– Klinisk forskning är ytterst viktigt för att kunna fortsätta driva utvecklingen inom veterinärmedicin och vi gläder oss därför över att fortsatt få se många högkvalitativa forskningsansökningar. I år har vi fått ansökningar från många håll runtom i Europa i och med att AniCura vuxit in i nya geografier, säger Anna Tidholm, ordförande i AniCuras vetenskapliga råd, leg veterinär, VMD, Docent och Dipl ECVIM-CA (kardiologi).
– AniCuras forskningsfond utgör ytterligare ett exempel på AniCuras strävan att skapa framtidens djursjukvård, men också en påminnelse att veterinärgrupper kan bidra till hela veterinärbranschen. Med över 50 personer som på ett eller annat sätt bedriver klinisk forskning och över en miljon patienter som besöker AniCura varje år har vi fantastiska möjligheter att utveckla vår kunskapshorisont inom evidensbaserad veterinärmedicin och fortsätta att dela denna kunskap, säger Peter Dahlberg, AniCuras VD.
De forskningsprojekt som fått stöd av AniCuras forskningsfond 2016 är:
”Influence of placement site on contamination of peripheral venous catheter in dogs undergoing dental surgery”, Ivana Calice, leg vet, Tierklinik Hollabrunn, Österrike. Studien syftar till att hjälpa klinikveterinärer identifiera samt minimera risken för infektioner när kateter används vid tandkirurgi.
”To determine the diagnostic value of different methods of pre-operative screening for cardiac disease in cats undergoing surgical procedures under general anaesthesia”, Mark Dirven, leg vet, Resident ECVIM-CA (kardiologi), Diergeneeskundig Verwijscentrum Dordrecht, Nederländerna. Många katter har hjärtsjukdomar utan att uppvisa symptom, vilket gör att de riskerar hälsan vid t.ex. narkos. Den här studien jämför en billigare och enklare diagnostikmetod bestående av fysisk undersökning kombinerat med blodprovsanalys med EKG-undersökning som utgör best practice och som är lite dyrare, för att se om även de enklare metoderna lämpar sig då avsevärt fler djur därmed kommer kunna undersökas.
”Accurate identification and occurrence of methicillin resistant staphylococci and Enterobacteriaceae producing extended-spectrum betalactamases in healthy dogs in Sweden”, Ulrika Grönlund, leg vet, VMD, Docent, AniCura Group, Sverige. Antibiotika utgör ett viktigt vapen mot infektionssjukdomar hos hundar. Men olika bakterier har blivit mer och mer resistenta mot antibiotika och vissa sjukdomar har därmed varit svårbehandlade. Projektet syftar till att förbättra kvaliteten på bakteriell analys och i och med det ge bättre verktyg i kampen mot de värsta bakterierna.
”Nutritional aspects of dilated cardiomyopathy in Cocker spaniels and Doberman pinschers”, Karin Kriström, leg vet, Anicura Albano Djursjukhus, Sverige. DCM är en hjärtsjukdom som är mer vanligt förekommande hos vissa raser såsom Cocker spaniel, Dobermann, Boxer, Newfoundland, Irländsk varghund och Grand Danois. Taurin är en sorts aminosyra och dess nivåer kan ha en påverkan på hur hunden återhämtar sig från DCM. Den här studien undersöker tydligare kopplingen mellan DCM och Taurin tvärs ett flertal raser.
”The role of sex hormones in idiopathic epilepsy in dogs”, Sofie van Meervenne, leg vet, Dipl ECVN, AniCura Läckeby Djursjukhus, Sverige. Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna inom veterinärmedicinen. Inom humanmedicinen så är könshormonernas påverkan på epileptiska anfall väldokumenterad men nästan ingen information finns kring hur könshormoner påverkar epilepsi hos hund. Den här studien undersöker epidemiologin hos djur med epileptiska anfall med fokus på kön, könshormoner i blodet samt könshormoner i särskilda receptorer i hjärnan. Detta kan förhoppningsvis leda till bättre hormonella strategier för kontroll av epileptiska anfall hos hundar.
”Probing postretinal function with visual evoked potentials (VEPs) in dogs”, Christina Obel, leg vet, Anicura Albano Djursjukhus, Sverige. Nedsatt syn som orsakas av skador på synnerven eller hjärnan är svår att diagnostisera och lokalisera på hundar. En elektrodiagnostisk metod som kallas VEP används ofta på humansidan men är inte vanlig inom veterinärmedicinen än. Projektet ska utvärdera VEP som en diagnostisk metod för hundar.
“Selection criteria for the application of pneumatic versus laser lithotripsy in the treatment of canine and feline urinary stone disease”, Peter Pantke, leg vet, leg läk, Tierärztliche Klinik für Kleintiere, Bielefeld, Tyskland. Under de senaste 20 åren har stora framsteg gjorts inom endoskopiska behandlingar av njursten hos människan. Urologiska smådjurspatienter skulle kunna dra nytta av samma moderna, minimalinvasiva metoder. Skillnader i storlek och struktur på urinvägarna har dock hämmat utvecklingen av detta område för sällskapsdjur. Det här projektet ämnar skapa behandlingsprotokoll för litotripsi av njursten hos hundar och katter, vilket förhoppningsvis kan leda till att öppna kirurgiska metoder i ökande omfattning kan ersättas av mer minimalinvasiva kirurgiska metoder.
“Phenotypic classification of breed related myelopathies in Pugs”, Cecilia Rohdin, leg vet, Dipl ECVN, AniCura Albano Djursjukhus, Sverige. Mopsar utgör en populär hundras i Sverige, men en del mopsar lider av en lite förstådd neurologisk sjukdom som kallas PMP. Studien syftar till att tydligare definiera PMP, kartlägga prevalensen av PMP samt studera såväl patologiska som genetiska orsaker till PMP.
För mer information, kontakta
Anna Tidholm, Ordförande för AniCuras vetenskapliga råd, +46 8 505 304 00
Peter Dahlberg, VD och koncernchef i AniCura, +46 730 505 050